Glasbruksskolan besökte Soldattorpet

Nu har skolan börjat och klass 3 på Glasbruksskolan i Limhamn ska lära sig om närområdet. De fick börja med en utflykt till Limhamns Soldattorp, där man dagen till ära också kunde titta på utställningen med Limhamns Brassband. 

Elisabeth berättar om hur ett gorånsjärn fungerar.

Elisabeth berättar om hur ett gorånsjärn fungerar.

Klassen delades i två grupper, där Elisabeth Ivansson med van hand ledde barnen igenom det gamla torpet och berättade om de sista dom bodde där, Anders och Anna Lindros. Och om de gamla sakerna i rummen.

-        Den här spisen är gammal. Hur tror ni de kunde få värme i den?  Det fanns ju inte elekricitet, undrade Elisabeth.

-        Man tog två stenar och slog dom mot varandra, svarade en av pojkarna, som måste varit närvarande då de läste om stenåldern. Men svaret var inte så tokigt, eftersom Soldattorpet byggdes på en av Sveriges äldsta stenåldersplatser.

Fast fullt så gammal är förstås varken torp eller spis. Men berättelsen om det sista paret, som bodde där, paret Anna och Anders Lindros och deras åtta barn – de fick tio, men bara åtta överlevde –  lyssnade de intresserat på.

 

- Har man en klarinett i ett brassband, frågade Johanna. - Nej, bara mässingsinstrument. fick barnen lära sig.

– Har man en klarinett i ett brassband, frågade Johanna.
- Nej, bara mässingsinstrument, fick barnen lära sig.

Den andra gruppen tog Johanna Lundgren från Limhamns Brassband, hand om. Hon berättade om varför ett brassband kallas brassband och vilka instrument som ingår.

Och sen fick barnen gå in till rummet med blåsinstrumenten som de fick pröva. Helt rent lät kanske inte den framförda musiken, men barnen hade roligt och den som spelade trumma höll takten!

 

 

 

 

 

Om det är någon annan klass, eller vilken grupp som helst, som vill lära mera om Soldattorpet, skriv till

info@limhamnsmuseum.se så får vi försöka få ihop till en ny visning.

Text och bild: Eva Bernstrup