Nu är det dags att skörda druvor

1999 blev det tillåtet att odla vin i Sverige. 2001 startade Murat, ”Murre” Sofrakis tillsammans med flickvännen Lena Jörgensen Klagshamns Vinodling. Fast den då hette Nangijala, vilket den inte fick göra så länge. Namnet hade redan tagits av Astrid Lindgren. Så det fick bli Klagshamns vinodling. Sedan dess har det gått fort. Vid starten fanns det 15 odlare. I dag finns det 400 medlemmar i Sverige.

Är man expert, kan man smaka på druvan hur söt den är. Är man bara vanlig amatör, kan man använda en sockermätare.

Är man expert, kan man smaka på druvan hur söt den är. Är man bara vanlig amatör, kan man använda en sockermätare.

-        Det är en myt att det inte går att odla vin i Sverige. Det fanns redan på 1600-talet, berättade ”Murre”. – Linné skriver om det 1749 i sin Skånska resa. Vårt klimat är ypperligt. Allting handlar om vilka druvor man använde. Om man använder sig av rätt druva, blir det hög kvalitet på vinet. Vi använder till största delen druvan Solaris. Det gör de flesta. Den kommer från Schweiz. Druvan mognar sakta hos oss och resultatet blir därför ypperligt.

Ömt förhållande

”Murre” talar om druvsorter och möjligheter, om kemi och giftfri odling och naturgödning. Han har ett ömt förhållande till sina stockar. Han nästan smeker bladen på vinstocken och han använder inte gift.

-        Man ska heller inte belasta stocken för mycket. Om man inte gör det kan de bli mycket gamla. Man kan också säga att med färre druvor blir kvaliteten bättre, med många bli den sämre. Därför låter de druvorna bara växa längst ner, nära marken. – Så kan inte fåglarna se dom heller.

31 deltagare från Museiföreningen fick en lektion om odling och druvor bland annat.

31 deltagare från Museiföreningen fick en lektion om odling och druvor bland annat.

Där stod vi, 31 deltagare från Limhamns Museiförening, närmre en timme och lyssnade på när han berättade om odling, druvor, möjligheter och förhållandet till Systembolaget. Det var mycket underhållande.

Vinprovning

Sen var det dags för vinprovning. Vi fick prova tre sorter; två vita och ett rött.

Hur många smaker kan jag hitta i det här vinet? Kristina Walle smakar och funderar.

Hur många smaker kan jag hitta i det här vinet?
Kristina Walle smakar och funderar.

Någon i sällskapet hade nämnt att man kan känna fem olika smaker i ett vin. En uppgift som ”Murre” ifrågasatte.

-        Vad tycker ni att ni kan känna för smaker i det här (Terra Scania)?

Förslagen kom: Svart vinbär, äpple, honungsmelon, grape, danskt citronvand, fläder, vitpeppar och flera till. Så det där med fem smaker tror vi inte heller längre på.

”Murre” hade under dagen pratat i ett par olika sammanhang om Champagne, vilket han är mycket imponerad av.

- Men årgångschampagne ska lagras i två till tre år! I alla fall aldrig mindre än tre, fyra månader. Champagne blir aldrig för gammalt!

Värre än dåligt

- Vad tycker du om Prosecco?

Aj aj. Här var det var uppenbarligen någon som svor i kyrkan.

.- Prosecco är inte dåligt. Det värre än dåligt. Totalt värdelöst! Det är som en typ av alkoläsk! Fast om man kan hitta deras guldflaska. Den brukar finnas på flygplatser. Köp den och lagra den i två. Då blir den bra.

-        Vilket är ert bästa vin?

-        Man får skilja mellan gott och att det ska hålla länge. Kvalitet är något som håller länge.

 

Murre Sofrakis

 

Tack ”Murre” och Lena för en härlig, god och lärorik eftermiddag!

Från 31 medlemmar i Limhamns Museiförening

P.S. Vet ni förresten att ju äldre vita viner blir, ju mörkar blir dom. Medan motsatsen råder för röda viner. Ju äldre, desto ljusare.

 

FOTO: Sofia Bernstrup Sigfridsson

Bilden på förstasidan föreställer pappa Tage. I färd med att placera tunnor som druvorna ska läggas i.