Välbesökt paneldebatt visar: Limhamn behöver ingen skyskrapa

I panelen fanns Ulla Hårde, journalist, Lars Asklund, arkitekt, Robert Wahlström Harr, Limhamnshistoriker, Anna Heide, affärsutvecklingschef på byggbolaget Trianon och Stefana Hoti (MP), ordförande i stadsbyggnadsnämnden
I panelen satt fr v Anna Heide, affärsutvecklare på byggbolaget Trianon, Stefanie Hotie, (MP), ordförande i stadsbyggnadsnämnden, Robert Wahlström, limhamnshistoriker, Lars Asklund, arkitekt och Ulla Hårde, journalist.

 

Det blev fullsatt i A-salen i Folkets Hus när Museiföreningen och Miljöföreningen bjöd in allmänheten till paneldebatt på temat ”Behöver Limhamn en skyskrapa?” Moderator var Karsten Erichs.

Irritationen över trängseln mellan byggnaderna i Limhamns Sjöstad och Limhamns läge är illa nog. Men att bygga utmed Övägen så att de historiska silorna skyms upprörde många i publiken som deltog i debatten.

Bebyggda silor

En av flera silor som Ulla Hårde visade har den spanske arkitekten Ricardo Bofil ritat.
En av flera silor som Ulla Hårde visade har den spanske arkitekten Ricardo Bofil ritat.

Ulla Hårde inledde med att visa exempel på silor som hade byggts om till bostäder och kontor. I Sverige och Danmark. Ulla Hårde är journalist och sitter i kommittén för god byggnadsvård i Limhamns Miljöförening, som delar ut priser för väl bevarade hus, förskönade byggnader och varsamt renoverade hus i Limhamn.

När NCC förvärvade tomten och ville jämna Cementas silor med marken lät dåvarande stadsarkitekten Christer Larsson Q-märka dem, det vill säga bevara dem tills en bättre lösning för de tre silorna uppkom. Dessutom skyddas de av detaljplanen från 2015.

– Varför inte göra något postmodernistiskt och hitta på något kul med de tre silorna, så som arkitekten Ricardo Bofill från Barcelona gjorde när han lät bygga kontor i gamla silor, föreslår Ulla Hårde.

För dyrt att bygga inne i silo

Anna Heide på Fastighetsbolaget Trianon, som tillsammans med Lernacken Fastigheter äger marken där de tre Limhamnssilorna nu finns, berättar att de var först inne på att bygga inne i dem men att det skulle bli för dyrt och att stadsbyggnadskontoret ville ha något helt annat.

En arkitekttävling utlystes och av 68 intresseanmälningar som kom in valdes fyra arkitektgrupper ut. Samtliga förslag byggde på höga hus men det vinnande förslaget hade det högsta huset.

Antal våningar oviktigt

– Men det var inte höjden som avgjorde att de vann, utan deras lösningar. Bland annat ville de bevara en silo ut mot parken som ska anläggas och genom hålen som borras upp ska växter sticka ut och locka till sig fåglar, säger Anna Heide som vill understryka att det är bara ett förslag och att projektet är mycket tidigt ute i processen. Den nya detaljplanen väntas bli färdig först årskiftet 2023-2024.

– Vi kommer att tillsammans med Malmö stad knåda och bearbeta förslaget så att det anpassas till detaljplanen. Hur höga byggnaderna blir, 16 eller 50 våningsplan är inte heller fastställt, tillägger Anna Heide och får medhåll av Stefana Hoti (MP), ordförande i stadsbyggnadsnämnden.

Tidigt ute i processen

– Vi är i ett mycket tidigt stadium. Vi brukar inte gå ut till allmänheten så här tidigt, men jag är glad över att höra era åsikter. Vi tar det till oss i diskussionerna framöver. Några vill att vi ska riva och andra vill bevara och där emellan har vi våra politiker. Vi ska inte vara rotlösa eller historielösa. Det är en balans mellan att bevara och utveckla samtidigt som man måste få ekonomi i projektet och att man bygger miljömässigt för att minska koldioxidutsläppen. Även en rivning av silor släpper ut koldioxid, tillägger Stefana Holti.

Det är inte billigare att bygga högt, däremot är det nödvändigt för att projektet ska vara ekonomiskt försvarbart att man tar hänsyn till BOA och BTA, det vill säga att få in så många lägenheter som möjligt på samma yta.

Publiken vill samråda

Anna Heide.
Anna Heide.

– Det är en oerhört komplex byggnad och vi kommer att behöva bygga garage under hela byggnaden. Höga hus är inget självändamål för oss, men vi måste få ekonomi i projektet, säger Anna Heide.

Ett trettiotal ur publiken anmälde sig efter debatten till att delta i samråd med stadsbyggnadskontoret, politiker och byggföretag i den fortsatta processen kring silotomten.

 

Text och foto: Kim Hall

Foto Sidan 1: Patrick Persson