Soldattorpet som blev ett museum

Den 27 juni 1959 invigdes Limhamns museum i det gamla soldattorpet.

Soldattorpet ligger på en sista rest av Järavallen*, en av landets äldsta stenåldersboplatser.

Torpets historia är delvis oklar. Det finns inget soldattorp utmärkt i Limhamn på Generalstabens karta från 1865, men det finns en byggnad på platsen på en karta från 1869 (SGU). Först i husförhörslängden 1887 står ”Soldattorpet” som en egen fastighet under Limhamnsgården.
Här bodde från 1890 Hyllies siste indelte soldat, knekten Anders Lindros, tillsammans med hustru Anna och deras nio barn.
Anders Lindros dog 1912, men hans änka tilläts bo kvar på torpet. Anna Lindros dog 1947. Frida, en av döttrarna, bodde kvar till sin död 1956. Därefter dömdes torpet ut som bostad.

Fyra rum och vind
Torpet består av fyra rum, ett kök samt vind. Husets planlösning har inte ändrats sedan Lindros flyttade in. Innerväggarna är desamma och innerdörrarna också. I köket är endast vasken och kolboxen kvar av inredningen från familjen Lindros tid. Det så kallade museirummet intill köket, är möblerat som på 1900-talets början.
Ett rum är ett informationsrum där besökare kan söka bilder digitalt och annan information. I de två återstående rummen arrangerar föreningen olika typer av utställningar.

Tiden före Lindros
Anders och Anna Lindros dotter Annie Åkesson hade hört, att när den förre soldaten, Strandqvist** bodde i torpet, innan det renoverades 1888, så var det mycket lågt till taket. Höjden motsvarade den nuvarande gesimsen på husets framsida. Golvet var av stampad lera och troligen fanns torv- eller halmtak. Bostaden bestod av de två rummen till höger om stora ingången samt köket.
Mitt I huset fanns en bakugn. Till vänster inrymdes svinhus, hönshus och vedbod. Vatten hämtades i brunnen och det fanns inget avlopp.
Efter renoveringen fanns i boningshuset en tvårumslägenhet och en enrumslägenhet. Den senare hyrdes ut. Hyran för soldattorpet var 10 kr i månaden, men soldaten fick själv använda den hyra som flöt in. Till soldatlönen hörde nämligen endast tvårumslägenheten.

Familjen Lindros
När familjen Lindros flyttade in var bakugnen borta. Där hade man istället byggt två garderober och ett skafferi. Den öppna eldstaden hade ersatts av en spis. En vask av trä hade tillkommit, men utan avlopp. Anders Lindros grävde ett hål i jorden utanför ytterdörren och satte ner en tunna där. Ett rör genom väggen fick bli avlopp. Avfallet bars sedan bort från tunnan och slogs ut på åkern.

Hyllies sista indelte soldat
Anders Hansson föddes 1865. Han blev soldat vid Södra skånska infanteriregementet 1882 och fick då namnet Lindros. Han var vid rote nr 24 av Skytts kompani och hörde till Limhamnsgården (där Limhamns ishall ligger idag). Rotesoldaterna hade också civila yrken. Lindros arbetade i maskinverkstaden på Cementfabriken.

Militär Manöver
Att vara indelt soldat innebar att man tre veckor om året skulle ut på militärmanövrar. Nr 24 Lindros var infanterist och övade på Revingehed: ”Lång tid innan han skulle resa, var han sig inte lik. Då plockades mössa, uniform, kappa, gevär, ränsel m.m. fram. De gula knapparna i uniformen och geväret putsades så att det sken om dem”, berättade dottern Annie Åkesson.

Indelningsverket upphörde 1901, men i praktiken kvarstod de indelta soldaterna i sina rotar. Soldat Anders Lindros dog 1912 efter flera svåra lunginflammationer. Han hade då varit soldat i drygt trettio år.

Anna Lindros
Anna Rasmusdotter föddes 1865 i Slimminge. När hon var 15 år började hon arbeta som piga. Efter tre år på tre olika arbetsplatser flyttade hon 1883 till Malmö och därefter till Hyllie. Då bodde hon på Strandmarken 28, hos en fiskare. Hon gifte sig med Anders Lindros 1886.

När Anna blev änka 1912 fanns ingen änkepension eller barnbidrag. Sex barn bodde kvar hemma. Rut, den yngsta, var fem år. Själv var Anna då 49 år. Till all lycka fick hon stanna kvar på torpet – ofta hamnade soldatänkor och barn på fattighuset. Hon hyrde ut ena rummet, som hade tillgång till kök, för att få ihop till hyran. Ibland fick en ungkarl hyra en sängplats på vinden.  Anna började arbeta som baderska på Cementfabriken och måste gå hemifrån på morgonen och komma tillbaka först efter sex på kvällen.

Nedanför kullen med Järavallen fanns kolonier. Där hade Anna också en lott som hjälp till försörjningen. Där fanns utedass vid syrenerna och hus till hönsen. Än idag finns vatten under locket på brunnen.

* Utgrävningarna av Järavallen 1899-1902 gjordes med Soldattorpet som bas. De visade att det funnits en historisk stenåldersboplats i vallen.  Vid de utgrävningarna deltog dåvarande kronprinsen Gustav Adolf. Idag markerar stenar i gräsmattan  gränsen för boplatsen.
** Det är osäkert under vilka år soldaten Per Strandqvist med hustru och barn bodde på Soldattorpet. Edvin Lindros, född 1877, talade 1960 om att man renoverade det då tomma torpet 1888 i stället för att bygga ett nytt.

Soldattorpet är öppet lördag -söndag kl 13 – 16 då utställning pågår.