Krageholmsgatan – En 1930-tals gata på Rosenvång

En till synes helt vanlig villagata på Rosenvång blir temat när höstsäsongen öppnar på Soldattorpet den 24 september.

Det är museiföreningens Elisabeth Ivansson, som står bakom idén och utförandet, med hjälp av Mona Bornecrantz.

 Vad var det som fick dig att se möjligheten att göra utställningen om Krageholmsgatan?

–          Det började egentligen en dag då, Stig Mårtensson, som vuxit upp på gatan, kom till ett grannsamverkansmöte och börjar berätta.

–          Det måste finnas fler ”Stigar” som kan berätta, tänkte jag och det fanns det… Det kändes som en utmaning att se vad jag kunde få reda på om en av Malmös mera anonyma gator och att begränsa sig till en 500 m lång gata.

–          Kombinationen av arkiv i stan och alla som bidrog med olika uppgifter, gjorde att när det sen blev dags att göra utställning, blev problemet det motsatta, hur skulle jag begränsa mig och vad skulle jag visa upp? Ett halvt år tog det att göra utställningen.

 

Vad är det för speciellt med just den gatan?

–          Det är inget som utmärker denna gata, tänkte jag, som bott där i 28 år och visste nästan inget.  Men ju mer jag sökte i källor, desto mer trädde en spännande gata fram. Rosenvång är ett ganska anonymt område, få har skrivit om detta. Än mindre om enskilda gator.

–          Jag la lappar i brevlådorna och jag fick många svar. Det var många på gatan som ställde upp och bidrog. Allt från tips på personer till bilder från familjealbum. En gata är ju inte bara husen utan också människor som bor där. Vi får möta intressanta människor bl a några barn, tre hustrur, en motorintresserade ung man, några barnflickor, en företagare, som bodde här under  1930 – 40-talet.

–          Även om det är en enskild gata som presenteras, vill den ge en bild av vad som hände i Malmö under 1930 och 40-talet med familjen som utgångspunkt. Det var en period som skuggades av både ekonomisk kris och världskrig. Precis som nu växte Malmös befolkning starkt och man behövde många nya bostäder. Bellevuegården styckades av och Krageholmsgatan anlades. Den bebyggdes under 1930-talet och alla hade sina egna önskemål, som arkitekter och byggare skulle tillgodose. Det resulterar i två olika byggnadsstilar på var sin sida av Sagoliden och det märks också på trädgårdarna som anlades. .

Det är unga familjer med olika bakgrund som flyttar dit och på utställningen får vi följa några av dessa familjer under deras första årtionden här. Tvillingarna Gomez från ”Ettan”, svärdottern Rut Lund på ”Fyran”, syskonen Mortensson på ”Sjuan” och Maj- Britt Bergqvist på nr 13 kommer närvara under vernissagen.

 

80     år senare

Vad finns kvar av det ursprungliga, drygt 80 år senare?  Vad är typiskt för 2000-talet?  

–           Svårt att bedöma sin egen tid, men vi försöker visa lite av det som vi idag tror kan vara intressant för kommande generationer.

Öppningssidans bild tagen av Sven-Olof Gunnarsson.

 

Utställningen har vernissage lördagen den 24/9 kl 13 och kommer att visas på lördagar och söndagar mellan 13-16 fram till den 18/12