Fem betagande historier
För andra gången hade vi lyckats få Jeanette Rosengren till Limhamns Museiförening på Bergaskolan som föreläsare. Den här gången hade hon valt fem människoöden i Malmö. Fem kvinnor i Malmö som det gått lite olika för i livet.
Hilda och Ida Kockum
Först fick vi höra om systrarna Ida och Hilda Kockum. Kockum som i Rosengårds herrgård-Kockum.
Både Rosengård och Herrgården har ju en annan klang i dag, men en gång var det en gård på 175 ha, som låg just där Rosengård ligger idag. Kvar finns byggnaden Herrgården, där Drömmarnas hus har sin verksamhet idag.
Familjen Kockum hade flera barn, men pojkarna växte upp och skaffade egna gårdar och kvar var Hilda, enligt fader den skarpaste, och Ida som fick överta skötseln. Hilda var också den som jobbade där längst. Från 18 år till hon var 98 år skötte hon gårdens finanser och därmed gården. Mycket fanns att berätta om dessa två starka kvinnor, men av det lustigare slaget var Idas envishet att vilja ha nypotatis till sin födelsedag. Hon var född den 2 februari.
– Båda förblev ogifta och det var kanske en strategi bakom det. Hade de gift sig hade förlorat alla sina rättigheter.
Helga Braconnier
Nummer två var en kvinna som kanske några i publiken har minne av: Helga Braconnier, född 1894. Hon ”kunde se”. Hon var alltså synsk och många var exemplen på att hon verkligen hade förmågan. Hon var den första kvinnliga barnavårdsmannen och som sådan fick hon varken gifta sig eller klippa sig. Sådana var reglerna. Men det ordnade sig med det och så småningom både gifte sig, klippte hon håret . Hon blev känd i veckotidning Allers Familjejournal, där hon svarade på läsarnas frågor. Det hade sina fördelar med att vara synsk när hon som barnavårdsman direkt kunde säga vem som var fadern till faderlösa barn.
– Läs hennes bok: Mitt liv med det okända” rekommenderade Jeanette.
Olga Hellqvist
Den tredje kvinnan vi fick lära känna var Olga Hellqvist, den skånska skådespelerskan, komikern och till sist teaterdirektör. Chef för Folkets Hus i Malmö. Hon hann med 13 spelfilmer under sitt liv. 1931 startade hon teatercaféet, det som idag är Bloom in the Park.
Ellen Dieden
Nummer fyra var Ellen Dieden, också en stark kvinna, som bodde på Bellevuegården och ägde halva Linholmen. Och fick en gata uppkallad efter sig.
Signe Klumberg
Men historien om kvinnorna i Malmö, som vi fick lyssna på kompletterades av den femte kvinnan, den stackars Signe Klumberg, född 1882. Det var en historia av det slaget att när hon klättrat upp ett par steg, föll hon strax tillbaka ner igen och ibland ytterligare ett. 12 år i fängelse i olika omgångar för snatteri, prostitution och till slut mordförsök. Och svår alkoholism som hon försökte komma upp ur. Men (naturligtvis) misslyckades.
Gemensamt för de här kvinnorna är att det inte finns mycket skrivet om dem, om man inte som Jeanette ägnat tid att forska kring dem. Därför var det extra intressant att lyssna på hennes berättelser. Och det var med varma applåder den nästan fullsatta aulan applådera hennes berättelse.
Den tackar vi för!